fredagen den åttonde januari tvåtusentie
dagen som vi väntat på sen den 13 juli tvåtusennie.
Det är väl nu man skall säga OHI ON?!
Nå ja nu är det iaf över (nästan, 1 timme kvar. tror jag..) och det känns bara skönt!!
De 2 första månaderna gick otroligt trögt och det var jobbigt mest hela tiden. Sen började jag skolan och fick en massa annat att tänka på så nu har tiden flugit i väg. Känns det som iaf nu när man tänker tillbaka men just då när man var mitt i det trodde man aldrig att det skulle ta slut.
På ett lite sätt känns det också konstigt att Tomas kommer att vara hemma hela tiden från och med nu. Man har ju liksom vant sej och det har blivit vår vardag. Han är i dragsvik och jag i skolan. På helgerna är vi med varandra. Men nu kan vi ju vara med varandra typ hela tiden. Vi behöver iaf inte vänta tills det blir loma! Det är NAIS!
Hur det känns för Tomas vet jag ju inte men så här känner jag och jag skall försöka få honom att beskriva sin känsla också för jag antar att det känns ännu mycket bättre för honom som liksom varit den som blivit tvingad att gå tills fötterna blött, vara vaken tills han somnat stående, sova i ett tält med feber i kroppen, vara på läger i -20, sitta 6h i buss var väg för att få lite ledigt osv.. Men nu är han civil!
Denna dag skall jag fira med att åka till Kuortane på SFI-läger över helgen och springa 1200m + 300ms test ikväll och fördriva dom andra dagarna med hårda träningar och försöka få min jomppa uppgift gjord.
Den är värre än alla träningar och test tillsammans!! Fattar faktiskt inte hur man får ge så där jävla mycket del uppgifter i en uppgift av 5!! Vi borde få minst 10 sp för denna kurs om man tänker på hur mycket arbete vi satt ner på alla uppgifter + att vi faktiskt haft en massa övningar och 5 föreläsningar också!!
Ha en trevlig helg gott folk, på måndag börjar skolan så då är det slut med alla sovmorrnar.. :)
Det är väl nu man skall säga OHI ON?!
Nå ja nu är det iaf över (nästan, 1 timme kvar. tror jag..) och det känns bara skönt!!
De 2 första månaderna gick otroligt trögt och det var jobbigt mest hela tiden. Sen började jag skolan och fick en massa annat att tänka på så nu har tiden flugit i väg. Känns det som iaf nu när man tänker tillbaka men just då när man var mitt i det trodde man aldrig att det skulle ta slut.
På ett lite sätt känns det också konstigt att Tomas kommer att vara hemma hela tiden från och med nu. Man har ju liksom vant sej och det har blivit vår vardag. Han är i dragsvik och jag i skolan. På helgerna är vi med varandra. Men nu kan vi ju vara med varandra typ hela tiden. Vi behöver iaf inte vänta tills det blir loma! Det är NAIS!
Hur det känns för Tomas vet jag ju inte men så här känner jag och jag skall försöka få honom att beskriva sin känsla också för jag antar att det känns ännu mycket bättre för honom som liksom varit den som blivit tvingad att gå tills fötterna blött, vara vaken tills han somnat stående, sova i ett tält med feber i kroppen, vara på läger i -20, sitta 6h i buss var väg för att få lite ledigt osv.. Men nu är han civil!
Denna dag skall jag fira med att åka till Kuortane på SFI-läger över helgen och springa 1200m + 300ms test ikväll och fördriva dom andra dagarna med hårda träningar och försöka få min jomppa uppgift gjord.
Den är värre än alla träningar och test tillsammans!! Fattar faktiskt inte hur man får ge så där jävla mycket del uppgifter i en uppgift av 5!! Vi borde få minst 10 sp för denna kurs om man tänker på hur mycket arbete vi satt ner på alla uppgifter + att vi faktiskt haft en massa övningar och 5 föreläsningar också!!
Ha en trevlig helg gott folk, på måndag börjar skolan så då är det slut med alla sovmorrnar.. :)
Kommentarer
Trackback
